Två sjuka själar


Hon ligger stilla där på natten som hade kunnat vara vacker, men ångestens fåglar pickar ut det sista som är kvar på hennes själv. Flaskorna är spridda runt golvet så att det nästan inte kan andas,och inte hon heller.

I tystnaden så hör hon grannen stoppa in nyckeln i hålet, Stegen från trapphuset är vingliga som vanligt. Han sjunger en glad sång med en trött och tårfylld röst. Han låtsas att han är glad när han är ute. Men när dörren har dovt slagit igen bakom honom så hör hon alltid ett ångestfyllt skärande ljud.De hade älskat en gång efter ha druckit massa sprit. De hade hamnat på golvet bland alla flaskorna och han hade inte ens tagit av sig kläderna varken hans egna eller hennes.

Han hade juckat hårt utan rytm mot hennes späda kropp där hon låg livlöst och stirrade upp i taket. Hans ögon var mer än livlösa, de kunde liksom dra in det sista ljus som trängde sig igenom persiennerna och rakt ner i hans döda själ. Hon väntade på att det skulle ta slut, men samtidigt inte för den våldsamma närhet som infann sig bakom hennes trasiga kropp gav den enda närhet som fanns någonsin.

Två döda själar försökte hitta ljuset men fann varandra.

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s