Stilla är natten, skygg äro dagen


Du sitter där och skålar. Skålar för livet. Helt ensam. Telefonen ligger bredvid den snart tomma vinflaskan.

Den är tyst denna kväll, Som alla andra kvällar. Du verkligen hoppas in i det sista att någon ska komma i håg att du existerar bakom de randiga gardinerna i din lägenhet. Men ingen kan väl komma i håg någon som de redan har glömt då du försvann. Du är inte vacker nog för oss andra.

Glas efter glas så känner du att den uppbyggda glädjen rinner bort med hoppet. Telefonen är fortfarande tyst och ingen ringer på dörren. Du springer ändå och öppnar dörren. Tittar, jo, där finns en ringklocka. Kanske porten är låst? Ingen kommer ju in då? Eller då hade de väl ringt på telefonen? Du sätter på musik. Musik i från förr. Minnen där du fanns till för många, hur du var någon, hur ni dansade nakna och galet med varandra en sensommar natt. Nu har även de glömt dig, eller märkte de inte ens din existens? Du känner och du vet att sanningen är att ingen jävel bryr sig om dig.

Du tar fram en spegel sätter den på bordet, Du försöker att le. Du skålar mot spegelbilden. Det är knappt den skålar tillbaka. Den enda gången du får något är när du motvilligt får sära på dina ben med tårar i ögonen. Allt för lite kärlek, allt för lite närhet. Vacker tragisk. Vissa människor är födda att älskas. Vissa människor är födda för att inte älskas. Så enkelt är det. Jag är ledsen. Jag kan inte trösta dig. Men sära gärna på dina ben så ska jag fylla dig. Fylla dig med allt jag behöver.

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s