Du är raderad


Lyssna.

Ett tyst atombombsfall som förför tiden till ett evigt slut.

Jag minns inte dina andetag mot min svettiga skuldra Då vi slogs för att kunna sluta fred,

Våra läppar bytte vin.

Rött som oss

Blött som dödsögonblicket

Särar du på benen än? åt det mörker som tänder dig? Det finns bara spillror kvar av en vapenvila i strid,

Det gör så jävla ont och tomt. Jag bara ler och låtsas som att mitt hjärta slog Hon siktar mot mig

Hölstret är hennes ord och ögonen är hennes pistol.

Jag är raderad.

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s