Den oerhört vackra rosa himlen spelar en glad symfoni.
Barnen leker i grönskan och skratten ekar över över oändlighten
.Det sägs att där vilar inte något mörkt här. De vuxna dricker nybryggt kaffe i gräset. Ingen har ens hört talas om slutet och början till det kan kvävas plötsligt av ett dovt andetag och dundret ska väcka en enorm tystnad – och blixten skall anfalla alla glada ansikten och fräta sönder dom till små fragment.
Så småningom faller allt.
Så småningom ska allt falla.
När allt faller finns inte ens minnet kvar av det som kallats lycka,
och då får man kämpa att bara öppna ögonen för att se det mörket som får allt att försvinna
Att falla.
Allt faller.
Tro mig,
Vakna,
I morgon är det försent.
Känner du hur du tappar kontakten med marken? Känner du hur din vanligvis vita och lena hud föruttnar till en grodlikhud som sveper brännande över dig, och hur något hindrar dina andetag
från att lätt resa igenom ditt strupe och hur dina ögon mörknas . men ändå faller sönder,
för allt du haft och trott på.
Allt var var bara en illusion
Det är därför allt faller
Det som tidigare har smekt dig våldtar din godtrohet,
Faller bort
Försvinner
